Kanske har vi något att lära här vad gäller att demonstrera. Säkert är i alla fall att Fredrik, Stefan och Fridolin har mycket att lära av borgmästaren Gustavo Petro om politisk glöd. Jag tar upp kameran just mot slutet av den tysta minuten för Gerson Jair Martínez, konstnären och kampanjledaren som mördades för några dagar sedan. Vid kroppen hade man lämnat en flagga med borgmästarkampanjens slagord “Det humana Bogotá”. Kanske en ännu större känsla än att ropa, är att stå i tusental i total tystnad tillsammans. Så bryts tystnaden av en man långt bak som ropar “Por nuestros muertos, ni un minuto de silencio.” Sakta stämmer fler in, tills vi alla ropar “För våra döda, inte en minuts tystnad till”.

Advertisements